Archive for september, 2008

sidux 2008-03 is out!

24 september 2008

A new release of the best Linux distro of them all – sidux – is out. Go get it while it’s hot!

If you already are a happy sidux user, there is no need to download and reinstall the new release. Just do a dist-upgrade and your box will be updated with all the latest and greatest stuff. Rolling releases is da real shit 😉

Annonser

Ränta på ränta

24 september 2008

När man pratar investeringar vill man ofta räkna ränta-på-ränta. Här är några smarta formler som jag alltid glömmer bort. Men inte längre 🙂

För att räkna ut hur mycket ett belopp (k) som står på banken i (t) år vuxit till när räntan är (r) använder man formeln

k * ((r/100) + 1)^t

1000 kr som står 5 år på banken till 7% ränta har alltså vuxit till

1000 * ((7/100)+1)^5 = 1400kr

En annan beräkning man vill göra ibland är att räkna ut hur många år det tar för en summa att växa med ett visst antal procent, givet en viss årsavkastning. Antag att vi vill räkna ut hur många år (t) det tar för ett belopp att öka med 70% (i), givet att årsavkastningen (r) är 10%. Formeln blir då

(1+(r/100))^t = (1+(i/100))

och sätter vi in våra värden blir det

(1+(10/100))^y = (1+(70/100))
1,10^y = 1,70

För att lösa det här får man ta Fråga Lund till hjälp. Här förklaras hur man löser en ekvation där det upphöjda är okänd. Lösningen är att logaritmera båda leden:

y = ln(1,70)/ln(1,10)
y = 5,56

Det tar alltså drygt fem och ett halvt år innan ett belopp har vuxit med 70% givet en konstat avkastning på 10%.

Slutligen kan man vilja veta vilken årsavkastning (r) som behövs för att ett belopp ska växa med en viss procentsats (i) efter ett visst antal år (t). Formeln för detta är

(1 + (r/100))^t = (1 + (i/100))

Antag att vi vill veta vilken årsavkastning som behövs för beloppet ska växa med 40% på 5 år:

(1 + (r/100))^5 = (1+(40/100))
(1 + (r/100))^5 = 1,40
(1 + (r/100)) = 1,40^(1/5)
(1 + (r/100)) = 1.069
r/100 = 1.069-1
r/100 = 0.069
r = 0.069 * 100
r = 6.9

Årsavkastningen måste alltså vara knappt 7% för att beloppet ska växa med 40% på 5 år.

All massavlyssning fel

18 september 2008

Jag gillar Oscar Swartz som brukar skriva krönikor i Computer Sweden. Förra veckan hade en mycket bra krönika: All massavlyssning fel som tar upp FRA-lagen. Läs och begrunda. Titta också på Oscars webb, där finns en hel del andra länkar i ämnet.

The Random Walk – Regel 1 till 3

17 september 2008

Jag har tidigare skrivit att jag börjat läsa Burton Malkiels bok ”The Random Walk Guide To Investing”. Tanken var att jag skulle kommentera kapitlen allt eftersom jag läser dom. Som ni märker har det inte blivit så mycket skrivet Det beror på att jag är dålig på att läsa och ännu sämre på att blogga. Men här kommer i alla fall ett inlägg för den nyfikne.

Burtons tio regler finns beskrivna i den andra delen av boken, och varje regel utgör ett kapitel. I inledningen till denna del säger han att det inte finns några enkla och snabba vägar till att bli rik. Han säger sig erbjuda tio enkla, beprövade regler. Dessa regler ska ses som ett ”bevisat sätt att bli rik långsamt”. Han lovar också att dessa regler är de enda investringsråden som jag någonsin kommer att behöva.

Regel 1: Börja spara nu, inte senare – tid är pengar
Det här kaptitlet tar tar upp vikten av att börja spara NU, inte i morgon. Burton säger att det är viktigare att börja spara lite och tidigt än sent och mycket. Nyckeln till det hela är ränta-på-ränta effekten. Vi får ett räkneexempel som med all tydlighet visar betydelsen av att börja spara tidigt. Han säger också att man inte ska vänta på ‘rätt’ tillfälle. Enligt hans beräkningar är det mycket viktigare att börja spara tidigt, även om marknade är på topp (och dyr), än att vänta tills marknaden gått ned. Slutordet i kapitlet är ännu en brasklapp:

If you want a get-rich-quick investment strategy, this is not the book for you. I’ll leave that for the snake oil salesmen. You can only get poor quickly. To get rich, you will have to do it slowly, and you have to start now.

Regel 2: Håll en stadig kurs – det enda sättet att nå välfärd är genom kontinuerligt sparande
I det här kapitlet tar Burton upp vikten av att spara kontinuerligt. För den som har svårt att sätta av pengar till sitt sparande kommer några handfasta och klassiska råd som att stoppa undan sparpengar så snart lönen dyker upp, göra budget, ändra sina vanor, mm. För den som redan har ett månatligt sparande är det inte mycket nytt, men för den som inte börjat än så kan kapitlet vara läsvärt.

Regel 3: Bli inte ståendes utan pengar
Här påminns läsaren om vikten av att inte låsa in alla pengar i långsiktigt sparande. Vi måste ha pengar för oförutsedda utgifter – en kontantreserv. Burton säger att en sparform som passar bra här är penningmarknadsfonder (kort räntefond), men även nätbanker som ger hyfsad ränta är bra alternativ. Ännu ett kapitel som inte bjuder mycket nytt för den som redan är lite insatt, men läsvärt för den som är ny på området.

Jag köper det som står i dessa tre kapitel till 100%. Det är dock ‘basfakta’ och inga nyheter, utan sådant som man kan läsa sig till i vilken rådgivningsbroschyr som helst. Jag är inte direkt imponerad så här långt.

Sammanfattning:
Regler jag håller med om: 3/3 (Regel 1, 2 och 3)
Regler jag inte håller med om 0/3
Regler som tar upp saker jag inte tänkt på tidigare: 0/3

Fond-SM

9 september 2008

Det var ju ett tag sedan jag rapporterade från fond-SM, så här kommer en uppdatering. Det har väl gått sådär…

Mina mål med tävlingen har varit att lära mig mer om fonder och att försöka förvalta en portfölj så att den slår Stockholmsbörsens index. Ett annat mål har varit att få en avkastning på mer än 5%, vilket är vad som krävs av en kapitalförsäkring för att den ska gå +/- 0 (tack vara schablonbeskattningen).

Lära mig mer om fonder har jag absolut gjort, även om jag långt ifrån är fullärd. Slå OMX har jag också gjort, jag ligger idag på -4% sedan 18/3 då tävlingen började, medan OMX ligger på ca -7%. Några 105% har jag dock inte kommit upp i. Ännu 🙂

Efter en svängig sommar har jag varit väldig försiktig nu i höst. Jag har legat ca 40-60 när det gäller fördelning mellan ränte- och aktiefonder. Det har gjort att jag inte har backat så mycket när börset gått ned, men inte heller hängt med i uppgångarna. Detta märktes tydligt på min placering igår, som tog med resultaten från i fredags. Börsen gick rejält bakåt, men jag klättrade till min topplacering (3061) – trots att värdet på min portfölj sjönk. Idag räknades gårdagens börsrace in, och jag föll ca 500 placeringar, trots att min portfölj steg i värde. Vi får se hur det ser ut i morgon efter ännu en dag av kräftgång.

Jag har också gjort några ändringar i mina räntefonder. I stället för svenska räntefonder har jag nu en global räntefond och en som handlas i USD. Jag hoppas det ska ge lite bättre effekt, även om jag vet att jag tar en större risk.

Räntefonder

8 september 2008

I dessa skakiga tider kan räntefonder vara ett alternativ till aktiefonder. För att få lite mer insikt i hur räntefonder fungerar har jag läst på lite i ämnet. Jag är absolut ingen expert på området så den läsare som hittar uppenbara fel får gärna påtala det.

Jag hittade nedanstående information på sajten rantefonder.com. Jag har inte lyckats få fram vem som står bakom sajten, men den verkar hyfsat seriös i alla fall.

Man kan klassa räntefonderna utifrån löptiden på de papper som fonden investerar i

  • Korta (penningmarknadsfonder / likviditetsfonder): Investerar i korta räntepapper, påverkas i liten grad av marknadsräntor, lämpar sig därför till kortsiktiga placeringar, låg risk.
  • Långa (obligationsfonder): Investerar mest i obligationer med längre löptid än ett år. Påverkas av förändringar i marknadsräntorna, lämpar sig därför till långsiktiga placeringar – framförallt när marknadsräntorna sjunker.
  • Medellånga: Investerar i en mix av korta och långa värdepapper

Värdeförändringen av långa räntefonder är i regel positiv då marknadsräntan sjunker eftersom värdet på obligationen som räntefonder har köpt ökar. Värdet ökar på grund av att kupongen (räntan) ofta är fastställd på en högre nivå från en period när marknadsräntorna var högre. Det omvända gäller när marknadsräntan går upp. De korta räntefonderna påverkas i regel inte alls eller mycket lite av förändringar i marknadsräntorna.

När marknadsräntorna ligger still på en låg nivå ger det låga räntor på värdepapperen som räntefonden köpt och värdeförändringen på fonden är liten. Det motsatta gäller när marknadsräntorna är höga.

Realräntefond
En realräntefond är till för den som vill ha ett inflationsskyddat sparande. Denna typ av fond investerar i obligationer som ger en fast avkastning utöver inflationen. När obligationen förfaller återbetalas inte bara det nominella beloppet utan förändringen i inflationen läggs till (när inflationen räknas in kallas det ”real”). Realräntefonder värdesäkrar ditt sparande i tider med stigande inflation. Passar den som vill ha ett säkert och långsiktig sparande. En intressant artikel om realräntefonder finns på Morningstar

Att välja räntefond
Jag hittade även en annan intressant artikel om räntefonder på Morningstar. Artikeln tar upp fyra faktorer som påverkar valet av räntefond: valutakurs, inflation, långa räntor och korta räntor. Förklaringen till valutakursens inverkan på räntefondens värde tycker jag var väldigt bra. Köper man en räntefond som handlas i annan valuta än SEK så påverkas värdet på andelarna av växelkursen. Om SEK sjunker i värde i förhållande till valutan som fonden handlas i, ökar värdet på andelarna. Denna effekt syns tydligt just nu på de räntefonder som handlas i USD. Dollarn har stigit mycket på senaste tiden, därför har de räntefonder som handlas i USD också stigit mycket.

Artikeln förklarar också begreppet ”kreditrisk”, dvs risken att den som köpt ett räntepapper inte får tillbaka några pengar eftersom utställaren har gått i konkurs. Papper utgivna av svenska och andra industriländer kan räknas som ”riskfria”. Det finns dock högriskpapper som ger bättre avkastning men till högre risk.

Till slut presenterar artikeln en checklista på fem väldigt konkreta råd för hur du ska tänka när du funderar på att spara i räntefonder:

  1. Amortera först dina lån, det ger högre förväntad avkastning och sänker din risk
  2. Tror du att kronan kommer att vara oförändrad eller stärkas, välj en räntefond som placerar i Sverige. Annars är du tvungen att försöka gissa vilken valuta som kommer att utvecklas bäst framöver
  3. Tror du att inflationen kommer att dra iväg, välj Skandia Realräntefond eller köp egna realränteobligationer direkt från Riksgälden
  4. Tror du att de långa räntorna kommer att vara oförändrade eller falla, välj en lång räntefond
  5. I valet mellan olika fonder av samma typ är det låga avgifter som är viktigast

Arboga

7 september 2008

Dagens moraliska utmaning har utan tvivel varit att ta ställning till nyheten om att förundersökningen från Arbogamorden sprids på TPB. Är det rätt eller fel att undersökningen, innehållande obduktionsbilderna på två barn som brutalt mördats med en hammare, sprids på internet? Detta trots att barnens fader vädjat till sajten att ta bort torrenten?

Som alltid i sådana här svåra frågor är det svårt (omöjligt?) att säga vad som är rätt eller fel. I en strikt juridisk mening har inget fel begåtts. Det är en offentlig handling som sprids och vem som helst kan betala 120:- i administrationskostnad och få ut materialet. Det någon har gjort är digitaliserat materialet och spridit det på nätet. Det är alltså offentligt material som vem som helst kan få tag på. Sett ur den synvikeln är materialet mycket mindre kontroversiellt än en piratkopierad film eller CD.

Men det finns naturligtvis en annan sida av frågan – den mänskliga. Om mina två barn hade blivit mördade av mitt ex, hur skulle jag känna det? Skulle jag vilja att bilderna av mina döda barn spreds på nätet? Förmodligen inte.

Men ändå. Jag måste nog ändå säga att jag tycker TPB gör rätt som inte tar bort torrenten. Dom säger att deras uppgift är att göra information tillgänglig, inte att bedömma informationen. Det argumentet har dom använd när det gäller piratkopierat material, och samma argument använder dom nu för detta känsliga material. Och jag tycker faktiskt dom har rätt. Jag är förespråkare för yttrandefrihet och offentlighetsprincipen. I min värld kan man inte säga sig vara för dessa rättigheter ena gången och emot dom en annan gång. I mina ögon är det här en fråga där man måste vara principfast. I slutändan är det ju upp till oss själva om vi vill hämta hem materialet och ta del av det. Om det nu finns några sjuka stackare som känner att dom måste se bilderna på två mördade barn så låt dom då göra det. Själv låter jag bli.

Det mest anmärkningsvärda måste väl ändå vara att allt hade kunna förhindrats om åklagaren hade valt att hemligstämpla bilderna. Undersökningen skulle ha kunnat vara offentlig, men bilderna hemligstämplade. På så sätt hade det gått att få full insyn in förundersökningen samtidigt som de inblandade hade skyddats. Det hade alltså varit möjligt att förhindra att bilderna kommit ut, om bara åklagaren hade skött sitt jobb. Pinsamt.

Världens bästa låt

6 september 2008

Just idag heter världens bästa låt ”Shoreline” med Broder Daniel. Inspirerad av P3:s BD-special som jag slölyssnade på idag så letade jag fram en mp3:a på låten. Just den här versionen är från Luuk, den sista spelningen som Håkan Hellström gjorde med BD. Hittade den naturligtvis på YouTube också – lyssna och njut!

För övrigt spelade jag in BD-programmet och lägger nog upp en mp3-torrent de närmaste dagarna. Höll ögon (och öron) öppna 🙂

Rapport från simskolan

2 september 2008

För en vecka sedan började jag på simskola. När jag berättar det är det många som höjer på ögonbrynen jag ser hur dom tänker ”Va, kan inte han simma?”. Jo det kan jag. Jag skulle faktiskt vilja påstå att jag är rätt hyfsat på bröstsim. Jag simmar med lätthet (nåja) 2 km i rätt bra tempo. Men nu snackar vi crawl. Det är vuxensimskola i crawl jag började på.

Jag har länge vela lära mig att crawla men inte hittat någon form för det. Det är ju nästan helt omöjligt att lära sig själv, jag har i alla fall inte lyckats. Men nu har jag alltså börjat i simskola och förra veckan var första gången. Och kära värld vad mitt självförtroende rasade. Jag vill som sagt påstå att jag är hyfsat i bröstsim men det här, det var en helt annan påse.

Efter en halv längd med flytplatta och bensparkar var jag så trött så jag var på väg upp ur bassängen. Efter yterliggare några längder hade jag kramp i vaderna och så var den dagen förstört. När jag kom hem var jag milt sagt smådeppig. Jag menar – hur svårt kan det vara???

Idag var andra gången och kan man tänka sig vad en veckas vila kan göra. Det gick helt plöstligt riktigt bra, jag lyckade sparka mig fram flera längder, på rygg och utan flythjälp. Jag fixade också några längder på mage (med flytplatta), även om det var jobbigare än på rygg. Fast när jag la på armarna på ryggsimmet blev jag för ivrig så det var inte så lyckat. Hur som helst så var det ett stort fall frammåt. 100% förbättring, minst!